sorg i dess högsta grad!

Om ungefär 1,5 timme slår IPRED lagen igenom.
Imorgon bär vi svart, vi ska sörja.
Imorgon går alla data/film/musik/spel-nördas liv under.

Recyclemodevisning

Det är helt sjukt hur snabbt tiden rinner mellan fingrarna. Det är redan måndag och jag bestämde mig för att vara sjuk idag. Jag hade ingen lust alls att ha en muntlig spanska redovising idag, och satsade istället på att plugga och ta det lugnt idag. Jag har inte heller haft någon tid att sitta vid datorn, så jag tar igen det idag. Mamma är på kryssning så jag njuter i fulla drag av en tom lägenhet!

I lördags var jag på Recyclemodevisning med Biffen på folkhögskolan. Hennes syster pluggar där, och jisses vad duktig och kreativ hon va!
(jag ursäktar dåliga blixtbilder, men ljuset tillät inget annat)











ibland så lyckas jag också

Jag lyckades äntligen. Minns ni animeringen jag pratade om? Jag hittade en sida tack vare Jessica så jag lyckades ladda upp den här på bloggen, och skicka via mejl. Jag känner mig mycket nöjd, och tack för hjälpen!


Image and video hosting by TinyPic


Det är alltså såhär det ser ut när jag är rastlös och leker i ImageReady!

update från skolan, där jag egentligen borde plugga

Jag sitter just nu i skolan. Vi har haft nationellaprov, och det gick helt okej. Jag är bitter idag, och jag har mina anledningar som så småningom ska redas ut. Idag har jag inte tid, för jag kommer inte komma hem förens halv tio ikväll, då jag kommer vara stendöd och lägga mig på en gång. Jag slutar någon gång efter tre, jag ska ner på stan, äter middag där och sen är det fotokurs i två och en halv timme. Jag känner mig stressad, med tanke på att jag inte tagit itu med det plugg jag behövt göra, och nu har jag ingen mer tid för det. Jag känner mig väldigt opepp på att sitta och lyssna idag också, jag vill bara hem och dö i min säng.

Det är inte min dag idag med andra ord, och snart måste jag dra mig ner mot stan iklädd mjukisbyxor, slarvigt uppsatt hår och luvtröja. Jag är skabb, för jag försov mig imorse. Skit dag,

eskilstuna



Är inte det här en typisk Eskilstuna bild?

En helg med Karin





Alla bilderna blev klara i tid och modellerna blev mycket nöjda, och det gjorde mig nöjd! Eftersom Karin ska gå med mig på Pink konsert i Novemeber så brände jag även en skiva åt henne. Runt fyra befann jag mig hemma hos henne och vi bytte även julklappar(vi har ännu inte hunnit ge varandra det vi köpt. Skandal). Det blev middag på Ming och sedan promenad hem för att kolla på lite film och tv.
Karin har alltid varit den där morgonpigga typen. När jag sov där som liten var det upp och hoppa klockan sju en helgdag. Hon påstod att hon hade förbättrat sig, så jag siktade in mig på tio snåret. Vi somnade runt tre på natten, och halv två vaknade hon. Halv två! Snacka om att jag blev förvånad. Haha. En lyckad helg var det!

Meningen var att jag och The Biff skulle ut och jogga idag, men vädret satte stop för våra planer. Ännu mer snö?! seriöst? Fan vad ledsen jag blir...

Veckan kommer bli fullspäckad då jag har planer för varje dag.
Måndag: skola+ joggning+ flytta till pappa.
Tisdag: skola till fyra+ flytta tillbaka till mamma+ plugg
Onsdag: skola med Nationeltprov i engelska+ stan+ fotokurs
Torsdag: skola+ sjukgymnasten+ gym+ eventuellt plugg
Fredag: skola+ träffa en Mathias som då precis landat i Sverige.

Vi får se vad jag gör av lördag och söndag!
Puss och godnatt

tur att det är kul!

Fotograferingen gick prima igår! Tanten som fyllde 80 bast var pigg och glad, och log störst på alla bilder. Jag kände mig som en skolfotograf vid vissa tillfällen. "Gå in lite mer åt höger, ja sådär, lite till. Och så ler vi!" typ. Jag fick en tårtbit och 200 kronor som belöning. Själva fotografjobbet var inte särskilt jobbigt, det gällde bara att hitta en bra plats att stå på. Det är själva efterjobbet som är krävande. Jag har ungefär suttit sedan jag vaknde idag och redigerat. Det är petigt det där med porträtt, och det har jag sagt förut. Eftersom jag inte har någon aning om hur dem önskar att bilderna ska se ut så blir det lite knepigare. Den enda som kunnat bedöma om det ser bra ut är mamma, och hon säger saker som att "bakgrunden spelar väl ingen roll?". Inge vidare omdöme precis.. Men jag är någorlunda nöjd för att vara min första "riktiga" porträtt fotografering. Vi får hoppas att dem tycker detsamma!
Mina ögon börjar tröttna på photoshop och jag behöver en dusch känner jag. Men jag måste få bilderna klara till idag, så jag får kämpa vidare.

Ikväll belönar jag mig med Kinamat, filmtittande och övernattning hos Karin.


update

Vårvädret håller i sig, och det gör mig överlycklig! Det känns helt plötsligt helt okej att gå upp halv sju då solen strålar in genom mitt fönster!
Igår var jag på fotokurs från halv sju till nio, det var rätt så spännande! Jag var definitivt 10 år yngre än alla, och den äldsta var säkert över 55 år. Jag kände mig lite bortkommen, men ändå var jag en av de sex som visste mest. I nästan tre timmar fick vi sitta ner i ett släckt rum och titta på hans laptop, snacka om att jag blev sömning! Nästa vecka ska vi iallafall få röra oss mer och gå djupare in i inställningarna. Jag ser fram emot det! Dock var det en tjej, hon som var näst yngst, som var emot photoshop, och det tog en hel del ansträngning för att inte tjafsa emot, men jag lyckades. Det kanske inte hade varit det bästa om jag diskuterat med henne i det läget, med tanke på att jag blev rätt så irriterad. Men jag överlever nog henne i några lektioner till!

Imorgon har jag dessutom fått ett fotouppdrag av en kompis mamma, Bigritta. Hon ringde mig igår och bad mig fota hennes mamma som fyller 80 plus lite släktporträtt. Det ska bli intressant att de om jag lyckas. Hon envisas med att betala mig också. Lättförtjäna pengar, säger jag.

Jag är på väldigt bra humör idag, och jag vet inte vad det beror på riktigt. Skolan gick snabbt, Powergym träningen gick bra och jag känner mig väldigt böjd med mig själv! Jag njuter varje sekund, och hoppas att humöret håller sig kvar.

vårglada elever en onsdag









vår!



Denna bild får beskriva dagens glädje över vårkänslorna.

Ta dig och dina jävla skuldkänslor

När jag läser om sånt här blir jag så jävla äcklad. Jag blir spyfärdig, alldeles illamående. Hur kan man göra så mot någon? Jag blir fan rädd för världen! Det är så skrämmande, så äckligt, fuktansvärt, hemskt och oförståeligt. Jag blir förbannad!! Hur är det möjligt att kunna älska sitt egna barn så lite att man håller henne i fångenskap och våldtar henne? Sin egna dotter? Det stämmer inte in i mitt huvud, hur fan kan man vara ett sånt monster? Att våldta någon överhuvudtaget är sjukt fruktansvärt "bara" det, men sitt egna barn? Nej, jag kan knappt skriva det, jag blir så äcklad. Bara tanken gör mig deprimerad och förbannad. Och tanken på att majoriteten av alla våldtäkter på flickor faktiskt sker i hemmet, det kan jag inte ens sätta ord på. Vad fan är det för jävla bakochfram vänd värld vi lever i?!


"Rätten ska ta ställning till om mannen som kallats "incestmonstret" är skyldig till mord, slavhandel, våldtäkt, olaga frihetsberövande, grov utpressning och blodskam, som incest heter i den österrikiska brottsbalken. Åklagaren Christiane Burkheiser inledde rättegången med sin åtalsframställning. Där framkom det att dottern blev våldtagen av sin far redan andra dagen i fångenskap
- Ingen kan egentligen föreställa sig vad som hände där nere. De första nio åren levde offret på elva kvadratmeter, tidvis med tre små barn och barn i magen, sade åklagaren.
"

Mannen påstår sig ha blivit misshandlad av sin mamma och blivit tvungen att gömma sig under sin barndom, som om det skulle vara någon slags ursäkt. Det ger bara ännu mer anledning att behandla sina egna barn väl. För inte vill han väl låta sin dotter känna samma smärta som han fick göra som barn? Alltså, jag förstår inte vad som rör sig i en sådan persons huvud. Vad är det som fattas i skallen på sådana som han?

"Under elva timmar ska rätten följa dvd-inspelade förhör med Fritzls 42-åriga dotter Elisabeth. Hon bär sedan förra året inte längre hans namn och bor under ny identitet på hemlig ort tillsammans med sina sex barn, vars far och morfar är samme man."

Tänk att behöva bära sin egna pappas barn. Vad kan hon se när hon tittar på sina barn? Förmodligen kommer hon aldrig glömma hans ansikte. Hans jävla skuldkänslor spelar ingen roll, för det han gjort är redan gjort. Nej, fan vad upprörd jag blir.

Stephanie Meyer



Nu är det slut. Nu är alla fyra böcker utlästa och det käns redan tomt. Den sista boken drog jag ut på så länge jag kunde. Jag bestämde mig för att inte läsa varje dag, och bara ett kapitel åt gången. Nu är det slut. Fan också. Jag kommer få abstinens besvär! Fan var sorligt, no more Bella and Edward. Fan, vad nördig jag låter. Men det är sorligt, det är slut...
Jag ska läsa om dem från början tror jag, annars vet jag inte hur jag ska klara mig. Jag kommer ligga och skaka i fosterställning annars, typ. Haha.

Jag såg nyss på The Bucket list, det är nog därför jag är så sentimental. En jääääättefin film, och tårar rann i slutet. Verkligen värd att se, hur fin som helst.

Nu ska jag snart ut med Biffen och njuta av vårsolen genom en joggingtur i Odlarskogen.

photoshop in our hearts

Oh yes, jag har lyckats ännu en gång. Nu är även jag ägare till Photoshop CS4. Jag är nog mer datakunnig än vad jag tror. Jag klarade det helt själv, aaaalldeles själv. Krångligt var det, inte alls att bara trycka på några knappar. Men jag klarade det. Jag tycker jag förtjänar mycket credit och beröm nu. För visst är jag bra?

tjockis Ragnar





Tjocka djur är alltid de sötaste, eller vad säger ni?

lyckorus



Trots att min dag började med nationella prov i engelska så har det varit en bra dag. Trots träningsvärk, nack, rygg och axel värk som bara blir värre och värre så har jag aldrig skrattat och gråtit så mycket på samma gång som idag. Tårarna sprutade verkligen, av lycka. Så jag struntar för tillfället i att jag har ont(egentligen känner jag för att ringa den där jävla sjukgymnasten och skälla ut honom, eller att svälja varje smärtstillande tablett jag kan hitta skulle också funka) för jag är glad, och det har varit en bra dag.

Igår lyckades göra min första animerade bild i ImageReady, men jag lyckas inte få den att funka när jag laddar upp den här. Jag googlade i evigheter igår, och tog även hjälp av Dennis men ändå lyckas jag inte. Jag gör precis som det står, men jag får det inte att funka. Men jag är ändå nöjd med mig själv som klarade av det!

en udda twist på torsdagen

Det hände precis något rätt så roligt, fast ändå obehagligt.
Jag hade mina hörlurar till mobilen i öronen, men sladden var inte isatt, utan hängde löst vid min ben. Jag frös, så jag tog fram en filt ur soffan. Vet ni hur flisfiltar alltid blir så elektriska när man ska vika upp dem? Man kunde se stötarna när jag rörde filten till och med. Och nu var det ju så att sladden hängde löst.... Filten nuddade sladden lägst ner där kontakten sitter, och jag fick stötar, i båda mina öron. Jag förstod inte riktigt vad som hände, och filten fortsatte att nudda sladden. jag tog emot två eller tre stötar innan jag fattade att jag kanske skulle ta bort filten.
Haha, det var fan en obehaglig upplevelse.

Strax ska jag ut och springa med Biffen!
So long.

plugget är mitt liv

Yes, No provet är nu avklarat! Det går inte riktigt att beskriva lättnaden efter ett pov man pluggat till länge. Åh, det är så skönt att det är över. Nervositeten och pressen har släppt, och det gick till och med bra! Fan vad skönt!!!
Dock har min nacke, rygg och axlar fått lida av allt detta pluggande. Jag är stel, jag har ont och det blev ännu värre efter de 70 minuter jag skrev idag. Det är knappt att jag klarar av att skriva på tangenterna, för att det gör så ont i höger axel. Jag skulle uppskatta om den där fittsjukgymnasten ringer och ger mig en tid snart. Hur ska jag överleva nationella på fredag? Jag frukar det. Men det är väl bara bita ihop och skriva ändå.
Skrivbord gör mig illa :(


Tisdagen har ändå varit helt okej för att vara en tisdag. Jag lyckades hålla humöret uppe trots en usel morgon, och så gick ju genetik provet bättre än väntat! Synd att snön förstörde allt bara. Jag vill fan inte ha mer snö nu...


Idag är den första dagen sedan i onsdags jag inte har plugg med mig hem. Det ska njutas med en varm, lång och omiljövänlig dusch,  sedan är jag bänkad framför Desperata hemmafruar klockan nio och efter det ska jag krypa ner i sängen och sova 8,5 underbara timmar!




I won’t tell you, baby, you drink too much
And I won’t see you looking at that girl’s butt
I won’t remind you I’m not for granted,
Won’t have to beg you to take a shower.
I won’t even cry cause you don’t love me enough
Not this year

I hope you are sorry and I wish you the worst
And that’s all I had to say.

Roses are red and violets are blue, sugar is sweet and I’m leaving you.

kan vi inte hoppa fram 92 dagar i tiden?

Jag har under hela dagen försökt koncentrera mig på No:n, utan större resultat. Såna här prov är de västa att plugga till. Det gäller bara att trycka in så mycket information och svåra ord i huvudet som möjligt, för att sedan klottra ner det på ett papper på en timme. Hur fan ska man lyckas få ner allt man kan på papper på ynka 60 minuter när frågorna inte kan bli bredare? "berätta allt du vet om...." Gah, jag blir tokig. Det är alltid någonting man glömmer, så istället får man skriva så smått man kan på sidan och dra pilar, hur lätt blir det att läsa? Om jag kommer på någonting när tiden är ute, då är det kört. När man väl fått in allt i huvudet, och tryckt in det riktigt ordentligt, så glömmer jag ändå bara bort det när provet väl är skrivet. Hur bra är det?
Nej, tacka vet jag hemprov. Då sitter man inte under samma tidspress, och även om kraven blir högre har man tillgång till fler källor, man kan tänka över vad det är man skriver och ändra sig kan man göra, utan att förlora dyrbar tid. Jag förstår mig inte på min klass som röstade fram prov i skolan..

Jag hatar prov i skolan, ifall det inte framgick riktigt i texten :)


Jag har pillat med att göra MoaLees header idag, check it out!

Nu ska jag ut och promenera, sedan vidare ner till pappa för att vara där till tisdag. Hörs så.
Ciao!

det är något speciellt med en tom lägenhet

Det är något speciellt med att sitta ensam hemma en hel kväll. Att sedan gå runt i lägenheten och släcka alla tända lampor, hur kan det helt plötsligt få mig mörkrädd? Jag har aldrig varit mörkrädd i hela mitt liv, och hade inte tänkt bli det nu heller. Jag blev plötsligt paranoid och inbillade mig att garderobsdörren inte alls var öpppen senast jag gick förbi. Ändå vet jag att den där dörren lever sitt egna lilla liv om den inte är helt stängd. Den öppnas och stängs lite som den vill, ändå skrämde det mig. Hade det varit fler hemma hade jag inte blivit rädd, oavsett om dem sovit. Konstigt det där, haha. Men jag har njutit hela kvällen. Jag har hört min fågel från vardagsrummet, jag har spelat onödigt hög musik och njutit av tystnaden medans jag pluggat och tittat film.

Jag ska vakna ensam, jag ska göra mig iordning ensam och lyssna på jättehög musik. Jag ska dansa runt medans jag väljer kläder och sjunga utan att någon hör. Känns rätt så skönt.
Jag längtar faktiskt lite tills jag får eget.

Please believe me, I've been down this road and back again

Jag lyckas på något sätt alltid fastna för fel människor. Det är som om dem dras till mig, och jag till dem. Det är inte lätt att öka sin umgängeskrets när man ständigt hamnar hos fel människor. Jag undrar vad det är i mig och mitt beteede som gör att jag får såna människor att gilla mig, och vad som gör att jag gillar dem. Jag ser oftast tendenser till det där jag nu kallar "dåligt", men ändå gör jag om samma misstag igen. Hur fan lyckas jag? De "bra" människorna går mig oftast förbi medans de sämre stannar kvar. Det låter ju faktiskt som om jag själv skulle vara en sån människa, men det är jag väl inte? Med tanke på att jag till slut förstår att jag inte alls passar in i den kretsen så får jag väl bara hålla tummarna för att jag förtjänar bättre, trots allt.
Det där jag kallar dåligt, det betyder att det är dåligt för mig. De människor jag fastnar för drar antingen ner mig i skiten med dem eller är helt enkelt bara helt fel för mig. Kortfattat så ger dem mig mer problem än lycka.
Jag tror att jag för ett tag ska hålla fast vid mina få och helt underbara vänner, och inte försöka utöka min vänskapskrets(för det blir ju uppenbart heeelt fel när jag försöker). Jag stannar här, för det är här jag mår och passa in som bäst.
Punkt slut.

Hello saferide



I won’t have to mention she was blonde and thin
with a peanut for a brain and volleyballs for chest
I won’t have to mention: that’s always what happens

So this will be the last bitter song
I’m feeling cheerful already
I’d like to break his neck, if I may

But most, I’d like to cut off that hair
and cut off that head
and cut off those volleyballs

And I hope her heart gets broken
And I hope she turns bitter, really really bitter
like me

allt är sant på internet




Jag ligger hemma sedan igår i dunderförkylning, hosta, halsont och huvudvärk. Så här förkyld har jag nog aldrig varit! Men jag är tacksam över att det inte är rinnsnuva, för det är om möjligt ännu jobbigare. Jag skulle egentligen spenderat hela dagen med att  plugga igår, men det gick fan inte. Mitt huvud är alldeles för tungt och segt för att kunna koncentrera sig. Det blev läsning, tv, Photoshop(som ni kanske märker på bilderna ovan) och Mathias istället. Jag kan inte påstå att jag mår bättre idag, men måste ändå ta itu med plugget idag så jag får en ledig helg. Mamma försvinner i helgen, så lägenheten står tom, och jag ska njuta av det i fulla drag.

Nu tror jag att jag ska sätta på någon meningslös komedi.
Tja

youtube

Johnossi - Party with my pain



 

Photoshop made my day, again

Jag har blivit straffad för att jag träffade en sjuk Cissi i fredags, jag har också blitiv sjuk :< Min hals är är rödsvullen och jag har huvudvärk. Jag kan knappt äta, och är inte hungrig heller. Men jag har bestämt mig för skola imorgon ändå, för jag behöver all matte och No hjälp jag kan få!

Jag tror inte att ni blir förvånade när jag säger att jag underhållit mig med Photoshop idag.
Jag hittade en bild på mig från i somras i Dalarna. Dagarna var så slappa där, att jag varken brydde mig om smink eller hår. Någon lyckades knäppa en bild på mig i detta tillstånd, och bilden har aldrig visats för någon. Så jag tänkte ändra på det.




Jag har lyckats göra ögonfransar, smink, och tillfixade ögonbryn. Jag ändrade inget med ljus eller så, utan fokuserade bara på sminket. Är det inte fashinerande? 10 minuter och jag ser sminkad ut.
Ringarna och det rödaktiga under ögonen är borta, mina ögonbryn är mörkare och mer välformade, jag har helt plötsligt fått smink och lagt på en skugga vid kindbenet. På före-bilden tycker jag att jag ser ut att vara en trött 10-åring och sedan en tillfixat Agnes.

Åh, jag har så tråkigt.