dags att skryta lite

I oktober någon gång fotograferade jag en bild åt mammas kompis som skulle släppa sin andra diktsamling och hade en ide som hon ville genomföra. Jag fick hjälpa henne och för någon vecka sedan kom boken ut med mitt foto som framsida och mitt namn på andra sidan. Känns rätt fint att hon bad mig om hjälp :)

Agnes es muy stolt!




Julbak

I fredags var det fredagsmys som gällde, och jag kan inte låta bli att publicera bilder på resultatet, för jag håller på att dö av skratt när jag tittar på dom. Att börja baka halv 8 en fredag kväll är ingen bra ide har vi nu lärt oss. Vi var klara vid midnatt ungefär, och då hade vi misslyckats med det metsa, haha.

Men ni måste erkänna att ni aldrig sett sötare lussebullar, am I right?






a+0,3=2a-1,7-0,5a?

Jag har sitter på min mattelektion just nu och har tre härligt timmar med ekvationer framför mig.
Min medialärare sa(när hälften av klassen blev underkända) att det är okej för oss mediaelever att vara dåliga i matte: vi tänker i bild och form, INTE i siffror. Jag stödjer mig på det, för snart bryter jag ihop.

onödigt filosoferande


För någon dag sen kom det upp en rätt rolig tanke i mit huvud när jag satt på bussen på väg hem. Hysterin om svininfluensan och vaccinet kan ju inte ha gått någon förbi, och jag är så trött på att höra alla uttjatade skämt om influensan och allmänt prat om den alldeles förstorade sjukdomen. Båda mina bröder är aktivt emot vaccinet och pumpar mig med argument om varför det är negativt, varje dag. Jag har valt att inte vaccinera mig, för jag känner mig inte ett dugg rädd(delvis också för att jag skulle bli utkastad från familjen...höhö, skämt åsido) och tror inte på att det är så farligt som media får det att verka.

Den nya filmen 2012 tror jag inte heller har gått någon förbi. Världen ska ju gå under igen enligt Mayafolkets kalender som tar slut då, och filmen är baserad på det. Skrämmer väldigt många, fast jag tror inte på det. Och om världen nu skulle gå under så varför gå runt och vara rädd? Går den under så gör den. Aaaaanyway:

Jag slog ihop 1+1 och fick svaret: 2012 kommer alla som tagit svininfluensavaccinet att gå under. Jag försöker inte skrämma någon, det var bara en liten komisk tanke jag fick när jag satt och filosoferade(haha) på bussen. Eftersom vaccinet inte är testat ännu vet ju ingen vad den kommer ge för biverkningar, eller om det ens fungerar. Kanske vet man inte förrän om något år vad sprutan gör med människor. Tänk om alla som tagit vaccinet ramlar ur pinn när år 2011 slår över till 2012. Lite rolig tanke ändå.

Haha, dags att sova nu.

Två oredigare bilder

På tisdagar slutar jag 11.50, vilket alltid är lika skönt. När jag kom hem blev jag så glad då jag insåg att solen sken. När man kommer hem vid halv fem tiden efter skolan är det så mörkt och omöjligt att fota, så jag grabbade kameran och gick ut på balkongen:



Den första bilden här ovan är tagen 13.15.50,
och nästa är tagen nio sekunder senare med exakt samma inställningar, alltså 13.15.59:



Så mycket fick jag njuta av solen....

Jag fick i alla fall en fika med Karin lite senare, och det var lika trevligt som vanligt. Love you girl.
Det var självklart mörkt när vi tog oss hem, och på torget mitt i stan står det numera en stor och ståtlig gran och det hänger julbelysning mellan husen. Jag började känna en riktig julstämning, riktigt mysigt. På fredag ska jag dessutom julbaka med mina tjejer, något jag verkligen ser fram emot.

Du fattas oss

Adele - Hometown Glory



Jag hittade finaste pärmen i mormors lägenhet. Hon hade sparat alla våra brev, våra teckningar och klippt ut tidningsartiklar från våra sporter, och ringat in våra namn och hur många mål vi gjort- och lagt in allt i en pärm. Jag började gråta när jag läste igenom vad vi skrivit, och tanken över att hon faktiskt sparat allting.

"idag var jag med Cissi, hon är världens bästaste bästis. Och du är världens bästaste mormor. Jag saknar dig så mycket, och jag saknar dig ännu mer när jag skriver till dig. Kan du inte komma hit snart? Älskar dig"

Ett citat från ett av mina brev som jag skrev för evigheter sedan.

Begravningen var jättefin. Inget religöst snack, utan Lillian rakt igenom.
Jag ska alltid minnas dig med glädje, världens bästa mormor <3



Du fattas oss

mormor

Jag försöker hela tiden intala mig själv att det är naturens gång,

att det var såhär det skulle bli.

Men det var fan inte din tur än. Inte nu.

Jag hoppas du har det bra där du befinner dig nu.

 

Imorgon är det en månad sedan, och imorgon åker jag för att gå på begravning i Helsingborg. Jag kommer hem igen på söndag, efter att ha åkt bil i 11 timmar under helgen. Jag har laddat datorn med film och packat väskan.

 

Kan vara den vackraste glasfigur jag någonsin sett. Ärvegods från mormor, som nu står prydligt på min vita hylla.


Glöm inte att jag tänker på dig...jämt.

Idag när jag stod och diskuterade med Cissi och Cissi kom vi på en sak jag känner att jag måste skriva om. Inte för att jag tror att någon bryr sig egentligen, min blogg har blivit så jävla tråkig. Men bara därför tänker jag slå till med ett långt inlägg:

Jag har kommit på hur stora spår föräldrar sätter i sitt barn. Direkt från födseln börjar ju föräldern uppfostra sitt barn så som dem tycker är rätt. Jag kommer ihåg saker väldigt tydligt idag som jag tycker att mina föräldrar gjorde fel, och som format mig på ett visst sätt. Sådana saker som jag vet har satt spår i mig och som sitter kvar fortfarande. Ingen förälder kan vara perfekt, alla har ju olika syn på uppfostran. Det är oavsett förälderns uppgift att lära barnet att kunna skilja på rätt och fel. Föräldrar ska vara en förebild och någon att ta efter.
Vad händer då om föräldern själv har brist på uppfostran och inte själv vet vad som är rätt och fel? Eller att något helt enkelt bara slagit slint hos peronen i fråga. Förhoppningsvis kan barnet vara så starkt att den lär av sina misstag och inte gör om samma sak. Eller så vet den inget annat: Han du växt upp på ett speciellt vis, och du är van vid det, hur kan du då veta att det finns något bättre?

Det jag försöker komma till är i alla fall att man egentligen borde behöva klara någon föräldrarskapsprov innan man bestämmer sig för att bli förälder(även fast jag vet att det inte alls skulle fungera..). Tänk att en enda person kan förstöra en hel framtid för en annan, bara för att han inte hade vett nog att förstå att barnet behövde bättre omvårdnad.

Du kan ha det så jävligt att du inte förstår hur illa det faktiskt är. Du kan gå från fängelse till att bli frisläppt, och vara glad över att straffet är över att du inte fattar är att du fortfarande lever i skiten. Du står fortfarande kvar på ruta ett. Det kommer hända igen, och igen, och igen. Och varför? Jo, för att föräldern inte haft vett nog att förstå en annan människas bästa. Den människa han haft ansvar för, ett helt liv han haft ansvar för. Barnet kan vara hur vettigt som helst, bara att han hamnat på fel spår, och behöver hjälp att komma ur det. Va fan gör ingen någonting för? Inte konstigt att barnet själv inte kan/vågar göra något.


Höhö, det här spårade kanske ur lite.

I just want to thank you from the bottom of my heart

for all the sleepless night,

and for tearing me apart.





fortsättning







Konsertbildbomb

Efter timmar framför Photoshop är jag nästan klar med alla konsertbilder. Det är verkligen pilligt att klona bort händer som är ivägen och ta bort störande saker. Dessutom råkade jag ställa in så att det hamnade datum och tid på varje bild, i illröd text. Det var också jävligt jobbigt att klona bort, så det har tagit sin tid. Tur som fan att det är kul! Några bra bilder tror jag att jag fick till faktiskt, även om kvaliteten inte är den bästa eftersom jag bara hade min kompaktkamera.








To be continued, de bästa bilderna kommer en annan dag! Nu ska jag somna framför Inglourious Basterds.

John Bauer

Jag sitter just nu, 02.33, i skolan. Hela klassen är här och övernattar.
Vi har en hel våning för oss själva, och jag ska bara tillägga att jag älskar både min klass och skolan.








Gårdagen

 

 

 

 

Det var värt varenda sekund jag stod upp, värt varenda värkande muskel och all trängsel. Det var värt den tjocka och dryga fransmannen som grät, värt alla smällar, och det var värt all panik i tunnelbanan.

 

Hela dagen var helt otrolig, allting. Jag stod faktiskt ca 4 meter ifrån min idol, det känns rätt overkligt. Vi stod nästlängst fram under hela konserten, med bara en person framför. Jag lever fortfarande på ruset, allting var bara så jävla bra. Hade jag kunnat hade jag, utan tvekan, kunnat göra om det där varje dag. Alecia är nog den coolaste och sexigaste kvinnan på jorden, och jag har sett henne live. Woho!


DJ, blow my speakers up!

Nu jävlar drar jag för att köa i Globen!
Tåget går om 1,5 timme och jag är klar.
Ovanligt för tidsoptimisten her self..
Jag har knappt något röst pga förkylningen, men jag ska skrika bort det lilla jag har kvar.

Vi har väntat sen i februari, nu är det äntligen är det dags :)

alecia moore

Det är inte lång tid kvar nu!







stopmotionfilm

Jag är sjuk igen.. Mitt immunförsvar lät mig vara kry i 4 dagar, och nu är jag dunderförkyld. Tack och lov har vi bara haft temavecka i skolan. Vi har slitit, men vi slapp vanliga lektioner! Vi fick i uppdrag att göra musikvideos, och jag och min partner bestämde oss för att göra en stopmotion film. Den blev rätt flummig, men jag är nöjd för att vara vår första stop motion film. Roligt har det varit dessutom.
jag la upp filmen på youtube men då försvann ljudet helt plötsligt.. Vill du se den ändå finns den här.







Efter skolan skulle jag vara en snäll dotter och cykla hem mammas cykel från stan eftersom hon inte var hemma. Trots min förkylning kämpade jag mig hem, och jobbigt som fan var det. När jag kommer hem upptäcker jag att båda låsen är låsta, och jag har bara nyckel till det ena. Mamma är inte i stan och jag står utelåst. Så jag spenderade 30 minuter i min trapp innan min moster kom med en nyckel. Underbart.

Snart ringer förhoppningsvis Cissi, kvällen ska spenderas där!

Tales of origin

I lördags åkte jag iväg på ett litet äventyr för att göra en intervju med bandet Tales of origin. Idag var det med i tidningen Folket. En hel sida fick jag, och det kändes rätt bra att ha sitt foto, sin text och sitt namn med. Kände mig lite stolt.



updatering från skolan

Jag sitter nu i grupprummet medan resten av klassen är på lunch. Jag hade tandläkartid klockan elva hos en specialist angående den tand som inte vill växa upp i min mun. Specialisten stoppade in sinna händer i min mun utan handskar och spottade mig i ansiktet när hon pratade. Hade jag inte varit så äcklad av bacillerna hennes händer möjligtvis innehöll så hade jag bitit henne i fingret och sprungit där i från, typ. Dock bekräftade hon att jag inte behöver dra upp tanden med tandställning, tack och lov.
Efter det bjöd mamma mig på sushi-lunch, vilket var premiär för mig. Men jag gillade det! För övrigt är jag frisk och kry nu, och jag överlvevde (min påhittade?) hjärnhinneinflammation.

Igår på väg hem från skolan stötte jag på några killar från min gamla klass och då blev jag spontant medbjuden på fika. Det tackade jag inte nej till, det var väldigt trevligt. Saknar min gamla klass, fast jag älskar min nya.

Vi har temaVecka den här veckan, så nu ska jag fortsätta på min och Jonathans stopmotion film. Den bir grym!