31/7 -11

Vila my ass, blev kidnappad igår utav 4 män i bil som förde mig till Slagsta glass för en nougatsnäcka och flera turer runt stan. Hög musik och saknade kompisar avslutade mitt eviga klagande över värkande bihålor, jag har det nog inte så illa ändå. Tack för det! Idag avslutade jag dagen med ett dopp i Kjula och allt var så vackert. Jag vet inte om jag var hög på hostmedicin men solnedgången var helt otrolig, en riktigt fin svensk sommarkväll! Givetvis hade jag glömt kameran hemma, så typiskt. Bjuder på lite regniga bilder från tidigare i juli istället. 






I'll come back for the hope that you've stolen

Nu har jag insjuknat igen, vaknade med dundrande huvudvärk och svullna halsmandlar hos Julia imorse. Tur att jag hade gott sällskap i alla fall, vi babblade till halv fyra på morgonen, non stop. Tjejkompisar är fan bra att ha! Fast nu är jag lite trött på det här, jag har hostat i en månad exakt och har varit lite småsjuk sen dess, det suger att inte ha ett fungerande immunförsvar. Har ändå försökt hålla humöret uppe men idag ger jag upp och bosätter mig i soffan med duntäcke, Lost, värktabletter och te. Drar för rullgardinen och tycker synd om mig själv. 


opublicerad bild från maj



pics from Dalarna

Jag har mycket jag skulle vilja skriva men kan inte formulera mig. Det blir bilder istället medan jag drar till Strängnäs:










Jag älskar gärdsgårdar, så otroligt fina.


In a matter of time, it would slip from my mind. In and out of my life, you would slip from my mind.

Jag är hemma igen, väldigt skönt trots att vistelsen i Dalarna var kort. Det var dåligt väder alla 4 dagar men det hindrade oss inte från att bada(jag avstod, har en svullen hals igen. Som om jag hann bli frisk?), ta fotopromenader och promenera på leriga stigar för att beundra utsikten på ett berg. Jag hann även med att ligga och vända och vrida mig i den över 100 år gamla röda stugan med vita knutar i 6 timmar. Jag slumrade inte förrän klockan sju på morgonen när den pigga släkten redan var uppe och härjade i trädgården. Ibland känns det som ens tankar gör en mer skada än nytta. Nu njuter jag mer än någonsin av att ha en kväll för mig själv med Lost och glass. 

Utgången i onsdags var precis vad jag behövde, tre glada tjejer hemma hos mig som sedan tog sig ner till krogen för att dricka goda drinkar och chokladshots. Vi avslutade på tionde våningen i ett av höghusen på Tunavallen. Utsikten var amazing när solen började gå upp. Sen somnade vi alla ganska omgående i mitt lilla rum. Jag vill göra om det, typ nu!


Jag filmade lite i Dalarna, men ni får ursäkta min ostadiga hand. Det beror på det jävligt blåsiga vädret och så hade jag inte tillgång till något stativ.


sommardagar

Häromdagen lagade jag pasta med grädd- och spenatsås, rostade solrosfrön och en tillbehörande sallad, chockade mig själv över hur gott det blev. Jag älskar verkligen vegetarisk mat! Förövrigt myser jag framför serier, hänger med vänner och idag tog vi en tripp ut på landet och badade med gamla högstadievänner. Så som man ska leva på sommaren. 

Imorgon ska det ut och dansas med bland annat en väldigt saknad klasskompis, och på torsdag bilar jag till Dalarna och kommer hem på söndag. Det finns inget annat ställe på jorden(som jag upptäckt ännu) som jag kan slappna av på som jag kan i Västannor, älskar det stället. Luften känns renare, vattnet mer svalkande, tystnaden är behagligare och miljön så otroligt vacker. Uppfödd stadsbo som jag är så räcker det dock med en vecka eller så, sen blir jag rastlös. Men ingen sommar är komplett utan vår lilla stuga i Västannor med släkten. 



"Lite mat och ett hem, ett glas vin och en vän. Allt annat känns så överdrivet"

Vissa dagar klarar jag bara inte av att vara ensam. Vissa dagar tycker jag att det är det absolut skönaste som finns. Idag var en sån dag då jag kände att jag var tvungen att ha massa vänner omkring mig, men alla mina favoriter var upptagna på annat håll. Så jag bestämde mig för att göra det bästa av situationen, ta mig i kragen och knuffa undan all ångest som började krypa inpå. Jag diskade undan all disk, dammsög hela lägenheten och vattnade mammas alla tusentals blommor. När ösregnet avtagit tog jag en fotopromenad(älskar att naturfotografera efter regn) bland sniglar och en jävla massa mygg. Jag ska strax laga lite mat och sedan fortsätta att knarka Lost. Jag låg i sängen till 4 inatt i ett nersläckt rum och skrämde upp mig själv med avsnitt efter avsnitt. Jag har precis börjat kolla från början och jag är helt fast.

Försöker lära mig att sluta planera sönder mitt liv, att ha dagarna öppna för spontana äventyr. Lära mig uppskatta såna här dagar.



in 20 years you'll be more disappointed by what you didn't do than what you did

Min förkylning har ännu inte släppt och jag hostar mig igenom både dagar och nätter. Det hindrar mig dock inte från att ha sommarlov och allt vad det innebär. Mitt hår har blivit sådär fint solblekt, jag har badat två gånger, chillat med vänner, totalvänt på dygnet, haft en mysig middag med mina två bästa och druckit äckligt rosevin. Lördagen innehöll sjuhelvetes händelser som jag tänker tillbaka på och skrattar åt, fortfarande. 

Min mamma drog på två veckors semester idag så jag sköter mig själv framöver, och idag har Lottis sällskapat mig i regnet med jordgubbar och glass och vi hade en jävla massa att prata ikapp. Fina fina människa. 

Jag har inte fotograferat någonting sen jag kom hem dumt nog, så här är de sista festivalbilderna: 


Tältgrannarna på Kings of leon(som förövrigt var rätt dåliga)

Jag och min kompanjon Cecilia



Wille, Mathilda och Lottis


Lottis och Cecilia

Pt. 2

Jag är just nu i ett stadie då jag tycker väldigt synd om mig själv. Förkylningen är inte det minsta bättre och jag har dessutom åkt på en ögoninflammation. Dagen börjar ju verkligen underbart när man inte kan öppna ena ögat och knappt kan andas.
Älskade immunförsvar... 

Tröstar mig med glass, te, jordgubbar och lite p&l bilder såklart. 


Cecilia, främmande man, jag och Elin.


Cissi somnade och vi gav henne en fin trampstamp i form av ett hjärta med en permanent penna. Den gick hon runt med hela dagen i sin magtröja, helt ovetandes, haha!



Vi har påbörjat ett album, tall vs. short, så himla kul!

Såhär kul hade vi under de stekheta dagarna...

Två tältgrannar och Cecilia

Volbeat!

Gangstah hoodie

Pt. 1

Endel bilder är helt klart inte internetmaterial, fy fan vad jag skrattade när jag tittade igenom bilderna. Åh vad jag vill tillbaka! Jag vill kramas i trånga och kvava tält, presentera mig för trevliga främlingar, skrika bort all min röst på konsert, ta en cigg till Säkert!, dansa tillsammans med de mest flippade dansarna jag stött på, slänga mig i bekantas armar som man inte träffat på länge(syftar på min brevvän sen tusen år tillbaka; bästa Helena fick jag äntligen träffa!), nakenbada i svalkande vatten, supa bort baksmällan och bara vara omkring människor man tycker om dygnet runt. 

När vi väl var där var förvisso inte livet alls lika glamoröst som jag beskriver det, men nu när jag tänker tillbaka på det känns de positiva grejerna övervägande. Under dagarna överlevde vi humörsvängningar utan dess like pga värmen och sömnbristen, men så fort kvällen kom var alla på topp igen!

Här kommer del ett av min vecka i bildform:




Vår hemmagjorda kickass askkopp

Tältgrannar

tidsfördriv i form av wet head, haha

Grannhäng

Det är allt tills mitt crew godkännt vilka bilder som får läggas ut!

Fred och Kärlek.

Nu är jag hemma igen, med många blandade känslor. Igår blev jag alldeles tårögd när jag kröp ner under duntäcket och var så jävla lycklig över att vara hemma igen. Idag, trots feber, förkylning och en igensvullen hals, känner jag att jag skulle göra allt för att vara tillbaka till stämningen, människorna och festandet. Det kändes helt plötsligt så tomt att inte ha 40 tusen pers omkring dygnet runt. Festivallivet hade sina ups and downs helt klart, den minst 30 gradiga värmen gjorde det ganska outhärdligt under dagarna. På ett stort fält finns det liksom ingen skugga och i tältet gick det inte att vistas i mer än 3 sekunder innan man trodde att man skulle kvävas. Trots humörsvängningar, brist på sömn och en sönderbränd kropp så känner jag nu att det var så värt det. Jag älskar när människor är fredliga och glada och att det känns så rätt att prata med alla man stöter på. Vi hade ett gäng grymma grannar och kom på oss själva med att prata göteborgska när vi umgåtts med dem ett par timmar. Jag kan inte urskilja dagarna för det kändes som att gå runt i ett ständig töcken, jag vet bara att så fort värmen avtagit och kvällen började närma sig levde man livet. Trots all skit och stök så vill jag fan tillbaka! 

-   Bästa konserten var helt klart Volbeat och otippat nog Lo-Fi-Fnk(som förövrigt fick upp tre bh:ar på scen. Respekt).
-   Äckligaste var allt för närgånga killar på konserter som man inte kunde komma ifrån pga alla människor, och en blodig tampong utanför tältet som jag klev i en morgon.
-   Roligaste var när en kines med indianfjädrar hoppade ut från en bajamaja och skrämde livet ur mig, haha, dog lite av garv.

Efter sammanlagt 20 timmars sömn börjar jag repa mig, minus förkylningen. Imorgon ska jag ner på stan för att framkalla mina engångskameror, har ingen aning om vad de innehåller så förbered er på en massa nice material!