jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i

Prestationsångest. Det är en hemsk känsla när man inte når upp till varken sina egna eller omgivningens förväntningar, fastän man vet att man kan. Men jag tror inte jag är redo än. Det gör ont i duktigflicka-nerverna att erkänna att jag inte klarar av det. Inte än i alla fall. Hatar att behöva göra mig själv besviken. 

Imorgon ska jag på Lars Winnerbäck. Har alltid sagt att han har varit en av de bästa sakerna med min barndom. Enda sedan pappa spelade hans musik på kassettband i den stora lägenheten på Vasavägen när jag var liten. Har verkligen längtat efter att få se honom live. Imorgon har jag varit sjuk i exakt två veckor utan att det känns bättre. Om exakt en vecka imorgon får jag höra min dom. 



Kära immunförsvar, får jag bli frisk snart?



FML

Dag två på jobbet. Blir utslängd efter två timmar för att jag fortfarande är sjuk. Inte jätteinbjudande när servitrisen hostar i maten. Känns svinbra att bli hemskickad andra dagen på ett nytt jobb, efter att redan ha sjukanmält sig två. Nu får jag inte jobb förrän om en vecka så jag säkert är frisk. Jag suger. FML

Snygg outfit hat jag ju ändå.


I think i finally had enough

Det är som att det ekar. Som att det ständigt fattas något. Eller som att något är fel. Jag blir aldrig riktigt nöjd med tillvaron när det svarta hålet ger sig till känna som en stor känsla av tomhet. Eller en brännskada inombords. Något har alltid varit fel och kommer förbli det, det knager. Jag är säker på vad svaret blir. 

Jag har legat nerbäddad sen jag kom hem från Budapest ungefär, har haft en långdragen förkylning sen jag kom hem. Vardagen börjar bli lite ensam när alla börjar skolan igen. Nu börjar det bli verkligt att man inte har någon sån trygghet att gå tillbaka till, ingen fast rutin längre. Det känns ensamt utan klassen när man sover till två om dagarna för att sen hosta sig igenom hela dagarna. Jag var tvungen att sjukskriva mig första dagen på nya jobbet, vilket kändes sådär måste jag erkänna. Börjar imorgon istället men är fortfarande långt från frisk. Jävla immunförsvar. Ännu en gång är jag även överväldigad över äldre människors(framförallt) ignorans och vägran att ta till sig fakta. Ännu en gång bara sköljer det över mig hur trött jag är på människor instängda i sin jävla fantasibubbla som inte vill höra på sanningen. Får det bevisat för mig konstant, det gör mig en aning trött.

Min bror sa till mig häromdagen när vi diskuterade åldersdiskriminering att; tänk vad relationen till barn hade varit annorlunda om man gick in med inställningen att man kan lära sig någonting av dom. Tänk om alla hade den inställningen, att man kan lära sig av andra människor, istället för att vifta bort allting bara för att personen är yngre eller har en "lägre" plats. För så tror jag att det är, man kan lära mycket av andra, till och med barn. En lärare kan lära sig av en elev, en pappa av sin dotter, en man av en kvinna och tvärtom. Om jag påpekar någonting som jag tycker är politiskt inkorrekt blir jag nästan alltid bemött med att personen blir arg. Jag förstår att alla människor inte tänker på det sättet, för mycket är man så himla matad med, men istället för att tjafsa emot kan man ju faktisk lära sig något

Till något helt annat:
så glad att jag har dig retard

jag brukar svälja dina lögner mest för att få känna nåt

Jag är hemma. I Budapest kunde man äta lunch för 8 kr, köpa en flaska vin för 20, uppleva sziget festival och bada i varma utomhuspooler. Dock var nästan alla ungrare vi stötte på sjukt otrevliga. Standardfrasen man möttes av(oavsett vad man ville) var en snabb viskning på dålig engelska, en suck, himlande med ögonen eller hånskratt. Jämfört med alla säljarknep i Sverige kom det som en chock. Jag blev lika förvånad varje gång. Maten var ingen höjdare heller, men kanske var det för att jag inte åt deras kötträtter. Klubbarna byggda i ruiner var dock väldigt nice, väldigt annorlunda från hemma. I det stora hela trodde jag dock aldrig att det skulle vara så svårt att komma överens åtta personer. 

Sen jag kom hem har jag hunnit jobba två dagar, blivit dödsförkyld, varit på arbetsintervju och bokat in åtta lägenhetsvisningar. Mestadels goda nyheter! Jag har fått ett till jobb(!!!) som servitris på en asiatisk restaurang. Provanställning i två veckor som börjar på tisdag. Riktigt sköna tider dessutom, så det känns svinbra. Jag har hittat helt perfekta lägenheter för mina krav och ska på två visningar imorgon redan. Så nu har jag tre extra jobb och söker alla lägenheter jag kan hitta - allt det där som skaver hela tiden känns lite lättare då jag vet att jag är på väg här ifrån.


 

blommor som du växer bara på brinnande fartyg

Väskan är packad med en drös kläningar, bikini, sandaler, pass och ungersk valuta. Och solkräm förstås, efter 19 år av bränd hud har jag äntligen lärt mig. Det är väl bara upp till bevis och se om jag faktiskt kommer använda det. När jag kommer hem väntar jobb, flytt och avgörande möten. Det ska bli guld att få slappna av en vecka innan dess. Nu gör vi om det här, nytt land, fler vänner och nya saker att se. 8 pers i Budapest kan ju bara inte bli fel. 



she's just a tiger that earned her stripes

Ibland är det tugnt. 


en drös med dokumenterad lycka

Studentflaket den 9 juni. Det känns i hela kroppen när jag tittar på dom här bilderna.